jag hatar dig
Jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Det är så svårt att förklara det så att det låter bra. Vi var vänner du och jag, riktigt bra vänner faktiskt. Jag litade på dig och så, du var en av mina närmsta killkompisar. Det var jag som presenterade er två för varandra lite senare. Det var jag som fick er två att börja prata. Fan.
Om jag bara kunde ta tillbaka det där, jag önskar att jag aldrig hade presenterat min allra bästa vän för dig, men såklart tänkte jag ju inte på det då, du var ju ändå en bästa killkompisar. När ni blev tillsammans blev jag så jävla glad, jag var så himla glad för eran skull, och för min egen! Det var drygt 1 år sen nu, valborg 2009. Jag vet hur mycket jag plågar min bästa vän nu, genom att skriva det här. Men jag måste.
Jag förstår inte. Hur kan man vara så helvetes jävla känslokall? Man kan lämna någon, man kan svika ett löfte om föralltid, man kan göra det och det är ändå okej på något vis. Men att framför ögonen på "den man älskar" göra något sådant där!?!? Jag förstår inte hur du kan vara så jävla kall. Hur kan du bry dig så lite om den personen du sa att du älskade mest av allt i hela världen? JAG FATTAR INTE. Hur kan man inte bry sig när hon står framför dig och tårarna sprutar, hur kan du titta i hennes ögon och typ säga "jag var otrogen mot dig 6 gånger". HUR ORKAR DU FÖRSTÖRA HENNES LIV SÅDÄR?! Det var inte ens det enda du gjorde. Du gjorde så jävla mycket mer skit som fick henne att må så dåligt.
Jag hatar dig. Och jag vill döda dig. Eller nej... eller kanske ibland. Men helst av allt bara önskar jag att jag aldrig hade presenterat er två för varandra. Då hade hon aldrig behövt bli såhär ledsen, och då hade du aldrig behövt krossa hennes hjärta tusen miljoner gånger. Hon gav dig allting, hon skulle gjort vad som helst för dig. Jag hatar dig för att du gjorde såhär mot henne. Jag hatar dig för att du förstörde så jävla mycket. Och jag hatar dig för att du är en känslokall liten jävla skit som inte förtjänar att vara glad längre. För du berövade henne hennes egen lycka. Hon var glad, träffade dig, blev gladare, du försvann helt, hon är helt förkrossad. Jag vet inte vad jag ska göra längre, jag vet inte vad jag ska säga till henne längre. ska jag säga "han kommer tillbaka" "han kommer inse sitt misstag" Det kan jag inte göra, för det kommer väll kanske inte bli så. Bara för att du är så jävla dum i huvet. Snälla dö.
Jag torkade hennes tårar i flera månader, förstår du!?!?! Flera månader och allting är ditt fel. Om du någonsin gör såhär mot någon, eller henne igen. Jag vet inte vad jag gör. Men du kommer fan inte leva länge då. Jag hatar dig, och det du gjort.
Farväl. /Sara
Om jag bara kunde ta tillbaka det där, jag önskar att jag aldrig hade presenterat min allra bästa vän för dig, men såklart tänkte jag ju inte på det då, du var ju ändå en bästa killkompisar. När ni blev tillsammans blev jag så jävla glad, jag var så himla glad för eran skull, och för min egen! Det var drygt 1 år sen nu, valborg 2009. Jag vet hur mycket jag plågar min bästa vän nu, genom att skriva det här. Men jag måste.
Jag förstår inte. Hur kan man vara så helvetes jävla känslokall? Man kan lämna någon, man kan svika ett löfte om föralltid, man kan göra det och det är ändå okej på något vis. Men att framför ögonen på "den man älskar" göra något sådant där!?!? Jag förstår inte hur du kan vara så jävla kall. Hur kan du bry dig så lite om den personen du sa att du älskade mest av allt i hela världen? JAG FATTAR INTE. Hur kan man inte bry sig när hon står framför dig och tårarna sprutar, hur kan du titta i hennes ögon och typ säga "jag var otrogen mot dig 6 gånger". HUR ORKAR DU FÖRSTÖRA HENNES LIV SÅDÄR?! Det var inte ens det enda du gjorde. Du gjorde så jävla mycket mer skit som fick henne att må så dåligt.
Jag hatar dig. Och jag vill döda dig. Eller nej... eller kanske ibland. Men helst av allt bara önskar jag att jag aldrig hade presenterat er två för varandra. Då hade hon aldrig behövt bli såhär ledsen, och då hade du aldrig behövt krossa hennes hjärta tusen miljoner gånger. Hon gav dig allting, hon skulle gjort vad som helst för dig. Jag hatar dig för att du gjorde såhär mot henne. Jag hatar dig för att du förstörde så jävla mycket. Och jag hatar dig för att du är en känslokall liten jävla skit som inte förtjänar att vara glad längre. För du berövade henne hennes egen lycka. Hon var glad, träffade dig, blev gladare, du försvann helt, hon är helt förkrossad. Jag vet inte vad jag ska göra längre, jag vet inte vad jag ska säga till henne längre. ska jag säga "han kommer tillbaka" "han kommer inse sitt misstag" Det kan jag inte göra, för det kommer väll kanske inte bli så. Bara för att du är så jävla dum i huvet. Snälla dö.
Jag torkade hennes tårar i flera månader, förstår du!?!?! Flera månader och allting är ditt fel. Om du någonsin gör såhär mot någon, eller henne igen. Jag vet inte vad jag gör. Men du kommer fan inte leva länge då. Jag hatar dig, och det du gjort.
Farväl. /Sara
Kommentarer
Trackback
